Att väcka sig själv med att prata i sömnen
Att vara hemma i Östersund innebär vila. Ta det lugnt, fika, titta på teve, äta mat som mamma lagat, gå och lägga sig tidigt och sova länge. Igår ringde Ellen vid elva, och då sov jag. Minns inte ens att jag blivit väckt förrän vi pratade någon gång idag. Klev upp vid nio, många fler timmar än jag brukar sova, och det var skönt. Sen väckte jag mig själv flera gånger inatt av att jag pratade i sömnen, det är konstigt av två anledningar: 1) jag pratar inte i sömnen. 2) man vaknar väl inte av att man själv pratar i sömnen? Jag klagade och protesterade en massa iallafall. Man kan ju undra vad jag egentligen drömmer om på nätterna när jag ser folk bakom min dörr och har börjat prata i sömnen...
Att det stod någon bakom min dörr och tittade på mig i natt, igen
Ni kommer ihåg den här drömmen? Jag är fortfarande helt övertygad om att någon smög sig in, trots att alla tre av de misstänkta nekar och jag inte har några bevis. Och det värsta är att det inatt hände igen! Men den här gången vaknade jag i panik med bultande hjärta och puls i 200 och kastade mig upp i sittande och slängde upp dörren (mitt rum är så litet att jag bara behöver sträcka ut armen lite för att nå den och kunna slänga upp eller igen den) för att skydda mig. Hur lätt är det att somna om efter något sånt?
Att tydligen ha blivit väckt mitt i natten
Den här lappen hittade jag på köksbordet när jag gick ner för att äta frukost. Den gör mig mycket konfunderad. För fram till dess att jag hittade den gick jag omkring och var nöjd över att ha sovit rakt igenom hela natten utan att ha vaknat till. Jag påminde mig själv om att det är därför jag gillar att sova mellan fem och sex timmar istället för mellan sex och sju timmar, för att jag då sover hela natten.
Uppenbarligen är det något som inte stämmer, för uppenbarligen så har Ellen råkat väcka mig och jag har reagerat på något sätt, men jag har inget som helst minne av det. Inget som helst minne. Och jag vill ju bara fråga Ellen men hon ligger och sover, och lär väl göra det till typ tolv! Jag är ju nyfiken!
Att det stod någon bakom min dörr och tittade på mig i natt
Jag vaknade till i natt och fick för mig att det stod någon bakom min dörr och tittade på mig. Det gjorde mig irriterad. Jag tyckte det var ett sjukt dålig practical joke av Joel/Tony/Ellen att smyga in och titta på mig när jag sover. Jag låg i mörkret, utan glasögon och kisade och kisade för att se vem det var, men det var som sagt mörkt och jag hade inte på mig glasögonen. Man kan ju tänka sig att min första reaktion skulle ha varit att kanske skrika till, men framförallt tända lampan, men jag låg kvar och kisade och blinkade. Sen tänkte jag att jag nog såg väldigt dum ut där jag låg och kisade och blinkade, så jag bestämde mig för att vända mig om och somna om. Och när jag vände mig om var jag väldigt nöjd över att snuvat den som nu stod bakom dörren på konfekten, att den inte fick någon upprörd och skrikande Emma, utan en Emma som vände sig om och somnade om.
Kapad
Jag drömde att jag flög. I ett flygplan alltså. Det var jag och Ellen och Yälvan som skulle flyga från typ Östersund till Stockholm, fast Stockholm hade blivit värsta storstaden i stil med NewYork. Jag var glad och pirrig, för jag gillar att flyga och har inte flygigt (stavning, kan man böja det så? någon?) sen vi åkte till Berlin. Vi landar och folk börjar resa sig upp för att hämta sina saker, innan bältesskyltarna har släckts, men så drar flyget igång igen och lyfter. Vilket innebär att alla som rest sig ramlar och slår sig (rätt åt dem). Och alla är konfunderade över vad som händer. Sen flyger planet runt i Stockholm och krockar nästan, men inte riktigt med en massa höga byggnader.
Först tänker jag att Ellen och Yälva har lurat mig och vi egentligen ska till Barcelona och att de har betalat en massa pengar för att kunna göra så och luras. För de har ju så mycket pengar, studenter som de är. Sen inser jag att det inte är så och tycker det är väldigt ironiskt att när jag flyger för första gången på två år så blir planet kapat av en kapare som är velig och inte vet vad han ska göra. Detta skrattar jag hysteriskt åt, samtidigt som jag tycker det är sjukt spännande.
Stenad
Det var ett tag sen jag drömde, eller kom ihåg vad jag drömt om man ska vara noga. Men inatt, då drömde jag en mardröm som jag självklart kommer ihåg.
Kollektivet skulle på fest inne i stan, vi förfestade hemma hos oss och drog sen iväg. På något sätt kom jag ifrån alla så jag gick omkring ensam i en massa tomma gränder inne i Uppsala och helt plötsligt så blev jag omringad av en massa fjortonåriga killar (de är ju läskigast, på riktigt) som började kasta sten på mig. Och det gjorde så sjukt ont i hela kroppen och jag kröp bara ihop till en liten boll, tills jag fick nog och började samla ihop stenarna de kastade på mig och kastade tillbaka. Det gick sådär, med tanke på att jag inte är så bra på att kasta överhuvudtaget och att jag dessutom höll på att bli stenad. Efter ett tag tröttnade de, och jag kunde fortsätta ta mig till festen. Som jag lämnade ganska omgående. På väg hem upptäckte jag att min väska inte låg i cykelkorgen, så jag försökte vända mig om för att se om den var på pakethållaren, men jag kunde inte komma runt. Det visade sig att jag inte alls höll på att cykla hem, utan att jag låg i en säng och inte kunde röra på mig. Kombinationen av att jag låg i en främmande säng, i ett främmande rum och inte kunde röra på mig och inte kunde skrika gav mig panik. Vilket jag inte kunde göra så mycket åt eftersom jag inte kunde röra på mig och inte kunde skrika. Antar att det var så att jag vaknade när jag drömde att jag blev stenad, men att grejen som gör att man inte rör på sig när man drömmer inte hann släppa och att jag var så där halvvaken och förvirrad och inte kunde röra på mig och blev rädd. Satan vad rädd jag blev. Och jag är nästan helt säker på att jag skrek på riktigt. Fast inte så högt.
Drömmarnas land
I drömmar så finns det ju ofta återkommande platser och personer, iallfall för mig. Ibland finns de här återkommande personerna och platserna även i verkligheten. Två återkommande personer i mina drömmar är Blondinbella och hennes pojkvän Nils. De brukar frysa ut mig, mobba mig och säga att jag är dumihuvudet. Samtidigt som jag skriker åt dem att jag inte bryr mig om vad de tycker för att jag inte tycker de är så väldigt speciella. Skitskumt.
Annars brukar jag inte drömma så mycket om kändisar. Två drömmar har Will Smith medverkat i, som någon som ska rädda världen och råkat få mig som medhjälpare. Men under Yran drömde jag om Mikael Persbrandt, jag drömde att vi hånglade. Sen insåg jag att jag drömde, började gapskratta och berättade för Persbrandt vad jag drömt varvid han också började skratta och vi föll ner på marken och jag vaknade småfnissandes.
Under Yran drömde jag även att jag skulle köpa en flygbiljett på en terroristhotad amerikansk flygplats, vilket inte var det enklaste. En annan dröm handlade om att jag var tvungen att köpa en antik pistol till mamma för att hon skulle ut på äventyr a'la Indiana Jones. Samt att jag skulle titta när bussen gick i busslistan och inte förstod hur den fungerade.
Annars brukar jag inte drömma så mycket om kändisar. Två drömmar har Will Smith medverkat i, som någon som ska rädda världen och råkat få mig som medhjälpare. Men under Yran drömde jag om Mikael Persbrandt, jag drömde att vi hånglade. Sen insåg jag att jag drömde, började gapskratta och berättade för Persbrandt vad jag drömt varvid han också började skratta och vi föll ner på marken och jag vaknade småfnissandes.
Under Yran drömde jag även att jag skulle köpa en flygbiljett på en terroristhotad amerikansk flygplats, vilket inte var det enklaste. En annan dröm handlade om att jag var tvungen att köpa en antik pistol till mamma för att hon skulle ut på äventyr a'la Indiana Jones. Samt att jag skulle titta när bussen gick i busslistan och inte förstod hur den fungerade.
Människohuvudet
För ett tag sen drömde jag en skum dröm. Jag skulle vakta en tjejs studentrum, och det innebar att jag skulle vara där hela tiden rätt länge. Det var ett jättelitet rum, men med massor av saker. Skulle ju ha något att äta också, så tjejen tar fram en påse med ett människohuvud i och sätter på bordet. Jag tycker det är skitsjysst och börjar fundera på hur jag ska tillaga det. Tänkte att jag inte borde tillaga det helt, eftersom det sitter en massa hår och grejer på det. Men kanske kinderna? Sen börjar jag fundera på om jag verkligen ville äta det, eftersom det ju var människokött. Vill jag verkligen veta hur jag skulle smaka liksom? Drömmen slutade med att jag satt och stirrade på ett halvtinat människohuvud i en plastpåse och funderade på om jag skulle äta det eller inte.
Backtrack
Det är kul när man kan spåra ursprunget till ens drömmar till verkligheten.
I natt drömde jag om att jag reste till USA med mina föräldrar för att ta körkort, det gick inte så bra för jag missade uppkörningstiden och hade glömt ett tillstånd. Men min mamma var med och kunde ta hand om allt åt mig, fast vi var tvugna att stanna i USA i några dagar extra så jag missade en massa i skolan.
Detta kan spåras till att jag och Astrid för några dagar sen pratade om att det vore rätt soft att roadtrippa i USA. Efter att ha sett dokumentären Searching for the wrong-eyed Jesus med Jim White tänkte jag att södern vore det rätta stället, nu är jag inte så säker längre. Efter att drömmens första lockande glans har falnat lite tänker jag att södern känns ganska kristet, främlingsfientligt, trångsynt och rasistiskt. I alla fall så undrade vi om man behöver ett särskilt körkort i USA eller om det funkar med det vanliga svenska.
Det kan även spåras till att jag åker hem nästa vecka, längtar efter min familj, oroar mig över att jag samtidigt ska skriva hemtentan och som alltid är övertygad om att jag ska missa tåget och att det ska vara försenat, som det alltid är, eller spåra ur.
I natt drömde jag om att jag reste till USA med mina föräldrar för att ta körkort, det gick inte så bra för jag missade uppkörningstiden och hade glömt ett tillstånd. Men min mamma var med och kunde ta hand om allt åt mig, fast vi var tvugna att stanna i USA i några dagar extra så jag missade en massa i skolan.
Detta kan spåras till att jag och Astrid för några dagar sen pratade om att det vore rätt soft att roadtrippa i USA. Efter att ha sett dokumentären Searching for the wrong-eyed Jesus med Jim White tänkte jag att södern vore det rätta stället, nu är jag inte så säker längre. Efter att drömmens första lockande glans har falnat lite tänker jag att södern känns ganska kristet, främlingsfientligt, trångsynt och rasistiskt. I alla fall så undrade vi om man behöver ett särskilt körkort i USA eller om det funkar med det vanliga svenska.
Det kan även spåras till att jag åker hem nästa vecka, längtar efter min familj, oroar mig över att jag samtidigt ska skriva hemtentan och som alltid är övertygad om att jag ska missa tåget och att det ska vara försenat, som det alltid är, eller spåra ur.
Carl Philip
Jag drömde om Carl Philip i natt, prinsen alltså. Och jag kan inte riktigt släppa det. Minns inte riktigt vad drömmen gick ut på, förutom att vi åkte tåg och att han pratade om ricinolja och jag var skitnervös för jag var övertygad om att kungafamiljen skulle tvinga mig att rida, och i drömmen var jag skiträdd för hästar.
(När jag googlade efter en passande bild upptäckte jag att Carl Philip och Orlando Bloom tydligen är skitlika. Det var något nytt. )
Rulltrappan
När vi var i Stockholm åkte vi tunnelbana långt, långt ner i marken. Sen skulle vi ta oss upp igen, och det som tog oss upp var en lång, lång, lång rulltrappa. En hemskt lång rulltrappa som gjorde mig nervös och rädd. En sån där det känns som att man ska ramla och man inte vågar titta varken upp eller ner för att det ä så långt upp, och ner. Men det gick bra.
I natt drömde jag om rulltappan. Jag drömde att jag åkte på den, men att jag ramlade och slog bakhuvudet. Så skalpen skalades. Jag tog mig hem, och med hjälp av speglar i badrummet försökte jag lägga tillbaka och täcka över så att det skulle läcka. Och försiktigt, försiktigt, så jag inte skulle råka dra av skalpdelarna igen, la jag över håret såren inte skulle synas. Och det gjorde så ont, och jag hade sån ångest över vad jag skulle göra.
Sen vaknade jag, och vågade inte röra mig för att jag var rädd att såren skulle gå upp, och det gjorde fortfarande ont. Jag började oroa mig och fundera över vad jag skulle ta mig till. Men sen insåg jag att det bara var en dröm och att jag inte hade några sår i mitt huvud.
Tomas Ledin
Jag drömde mardrömmar om Tomas Ledins musik i natt. Den var överallt, och det gick inte att komma undan. Överallt. Och jag blev så arg och frustrerad och alla gick omkring och tyckte det var så bra och nynnade på sommaren är kort. Inte så kul att vakna efter det. Jag har nackspärr och skyller det på Tomas Ledin.
Låt mig sova!
Jag har sovit rätt dåligt sen jag började skolan. Inga större problem att somna egentligen men jag sover lätt och från tre till jag går upp vaknar jag cirka en gång i timman. Inte så kul. Det börjar komma ikapp nu också så jag är trött och seg hela tiden. Och jag har så mycket att gör att jag inte har tid med att vara trött och seg.
Igår vaknade jag av att jag halvsatt i sängen och mumlade väldigt upprört och förvirrat för mig själv, jag vet inte riktigt vad jag höll på med men jag gissar att jag skällde på någon, frågan är bara vem.
Nu önskar jag mig en hel natts sömn.
